Gustav Adolfs kyrka - Viby

Adress: Viby Kyrkväg, 291 51 Kristianstad Visa karta

Adress: Viby Kyrkväg, 291 51 Kristianstad

På en låg höjd över den flacka Kristianstadsslätten reser sig ett mäktigt gråstenstorn, som bär inskriptionen 1784. Detta är tornet till 1100-talskyrkan Gustav Adolf i Viby socken.

Att en kyrka från tidig medeltid heter Gustav Adolf kan ju verka förbryllande. Fram till 1778 hette kyrkan Viby, men då utverkade talmannen i bondeståndet, Nils Svensson, i rojalistisk yra Gustav Ill:s nådiga tillstånd att hans hemförsamling måtte uppkallas efter Sveriges nyfödde tronföljare - Gustav Adolf.

Med kraftiga gråstensmurar och romansk grundplan med långhus. korkvadrat och halvrund absid anlades kyrkan redan i slutet av 1100-talet. Dessa delar står tämligen välbevarade kvar. Det mäktiga gråstenstornet tillkom först 1784 och ersatte då den gamla klockstapeln. År 1822 tillkom sidoskeppet, "nykyrkan", åt norr.

Ursprungligen hade kyrkan platt innertak av trä, vilket senare ersattes av tunnvalv i samma material. Under 1400-talets senare fjärdedel slogs valv i sten, som efter ytterligare några år dekorerades i den så kallade Everlövsmästarens stil. I den breda triumfbågen samt i korets valvkappor finns målningar kvar. Dessa var överkalkade men framkom vid en omfattande restaurering, som ledd av konservator Osvald Owald, ägde rum 1939-1940. Då borttogs och övermålades de ornament, som förekom på valvbågar och väggdelar, även så den stjärnhimmel, som fanns under trävalvet över långhuset.

För att återgå till de medeltida målningarna, som utförts mot slutet av Everlövsmästarens verksamhetsperiod i slutet av 1400-talet, möjligen med hjälp av någon lärjunge efter mästarens utkast, kan nämnas, att de är utförda i en modernt impressionistisk stil med frisk färgskala, som ger en helhetston, som skiljer dem från alla andra.

Målningarna består, förutom av rent ornamentala delar, av med Andrarums kyrkas målningar besläktade evengelistframställningar, måhända här något fylligare utförda i fråga om dräkter m.m. De framställer de fyra evangelisterna med symboler: ängeln för Matteus, lejonet för Markus, oxen för Lukas och örnen för Johannes.

Bänkinredningen är av modernare slag från 1890-talet, ersättande en äldre med bänkdörrar. Ett exempel på denna finns uppe på predikstolen i form av ett skåp strax ovan trappan.

Ett gammalt vackert senmedeltida triumfkrucifix, som sedan 1883 varit deponerat hos Kulturen i Lund, uppsattes söndagen den 18 juli 1934. Dess renovering bekostades av församlingens missionsarbetskrets och utfördes av konservator Hans Erlandsson, Lund.

Dopfunten, som tidigare varit placerad vid predikstolen, flyttades till sin nuvarande plats 1971 i och med att två bänkrader borttogs. Den är av medeltida ursprung utan ornering samt utan fals men med uttömningshål (piscina), tillhörande Tynells Borrby-grupp. Dopfatet, en gåva av systrarna Hanna och Berta Nilsson, Lunden, Håslöv, invigdes Heliga Trefaldighels dag 1971. Det är av mässing och prydes av symbolerna korset och duvan och bär inskriptionen: "Jesu i din vård vi ge våra barn vårt glädjeämne", och är tillverkad av guldsmed Torsten Friberg, Kristianstad.

Den rikt snidade predikstolen är ett arbete från 1600-talets förra hälft. På densamma återfinner vi de fyra evangelisterna med sina symboler. Över predikstolen hänger en baldakin med en duva, som symbol för "Den helige Ande", även kallad inspirationsduva.

Altarringen med knäfallet är daterad 1879 och ersätter en äldre från 1600-talet. Altaruppsatsen har under tavlan av Kristus inför Pilatus följande inskription: "Anno 1692 Tabula haec ornata est. Inspectore Templi Jacobo (oläsligt). Pastori Olao Aulin." Överst finner vi Car! XI:s krönta namnchiffer.

Altartavlan, som förut nämnts ej ursprunglig, härstammar från 1700-talet och insattes 1940. Den har införskaffats av konservator Osvald Owald.
Till altaret hör två sjuarmade kandelabrar i nysilver från 1909, två silvervaser från 1972.
Altarbrunet skänktes påskdagen 1971 av Gustaf Adolfs kyrkliga syförening. Det är broderat med från vänster symbolerna: snäckan (dopet), duvan (konfirmationen), kalken och brödet (nattvarden), nycklarna (kyrkans ämbete) samt ringarna (vigseln).

På östra delen av norra väggen i nykyrkan hänger sedan 1956 tavlan "Series Pastorurn", på vilken finns uppräknade de präster, som såsom ordinarie tjänstgjort i församlingen.

Show more

Om denna aktivitet